Katarina Ladenfors
EU:s nya förordning om artificiell intelligens – AI-förordningen – har nu antagits och börjat tillämpas stegvis med fullt genomslag från 2026 och 2027. Målet är att skapa tydliga regler för hur AI får användas – särskilt när det handlar om innehåll som påverkar människor visuellt eller känslomässigt. Transparens står i centrum: det ska vara tydligt för mottagaren när innehåll är skapat eller redigerat av AI.
Bilderna ovan är skapade med hjälp av AI
Men det är inte bara lagstiftningen som driver utvecklingen. Sociala medieplattformar som Meta (Facebook och Instagram) har redan infört egna regler för märkning av AI-genererat innehåll – långt före förordningens krav börjar gälla. Därför behöver du som arbetar med bilder börja agera redan nu.
Om du använder bilder eller videor som har skapats eller redigerats med hjälp av AI – till exempel genom att ändra bakgrunder, lägga till element eller generera helt nya motiv – måste det framgå tydligt att bilden genererats eller manipulerats med hjälp av AI. AI-förordningen kräver att användaren informeras på ett sätt som är klart, synligt och begripligt.
En AI-genererad bild benämns i AI-förordningen som en ”deepfake”. En ”deepfake” definieras i förordningen som ”AI-genererat eller AI-manipulerat bild-, ljud- eller videoinnehåll som liknar existerande personer, föremål, platser, enheter eller händelser och som för en person felaktigt kan framstå som autentiskt eller sanningsenligt.”.
Exempel: En AI-genererad bild av en butiksmiljö eller en icke-existerande person i ett nyhetsbrev, en miljöbild utomhus måste märkas, till exempel med “Denna bild är skapad med AI”.
Meta har infört en policy som kräver att AI-genererat eller AI-redigerat innehåll märks vid publicering. Märkningen kan ske manuellt av dig som användare, eller automatiskt av plattformen om AI-användning upptäcks i metadata. Detta gäller på både Facebook och Instagram. Om du inte märker AI-baserade bilder riskerar innehållet att flaggas, få reducerad räckvidd – eller tas bort.
Förutom AI-förordningen kan även dataskyddsförordningen (GDPR) och upphovsrättslagstiftning påverkas. Om du använder verkliga bilder som grund där ansikten förekommer och laddar in i en AI-genererad tjänst som exempelvis ChatGPT, eller använder data om individer som kan identifieras, måste du ta hänsyn till GDPR:s krav på rättslig grund, information och behandling.
När det gäller AI-genererat material behöver du även tänka på att det som genereras inte efterliknar material som någon har upphovsrätt till.
Med tydliga rutiner för märkning och medvetenhet om vad som faktiskt är AI-baserat, kan du både uppfylla kommande lagkrav och undvika problem på dagens publiceringsplattformar. AI-förordningen kanske inte tillämpas fullt förrän 2027 – men förväntningarna på öppenhet gäller redan nu.
Det rekommenderas att organisationen skapar en AI-policy, ett internt styrdokument som kan ge ramarna för hur man ska arbeta med AI-tjänster. Policyn bör innehålla en del som rör rutiner för bilder. Detta för att säkerställa att AI-genererade bilder märks enligt AI-förordningens krav samt att regleringen om upphovsrätt och dataskydd (GDPR) beaktas innan verkliga bilder laddas upp på AI-plattformar.
Det finns flera aspekter att tänka på när det gäller AI och bilder; vad innebär det att ladda upp eget material i AI-databaser? Vad ger man för rättigheter till databasen och finns det risker ur ett GDPR-perspektiv om materialet innehåller bilder på människor?
Det och mycket mer får du lära dig i kursen Bildjuridik – bilder, film och GDPR som ges av advokatfirman MarLaw. Läs mer och anmäl dig här: Länk: https://marlaw.se/bildjuridik-bilder-video-och-gdpr/
När du loggar in i Mediaflow vill du komma igång direkt, inte lägga tid på att klicka dig fram mellan mappar, leta efter rätt innehåll eller försöka minnas var du var senast. Mediaflows startsida är utformad för att ge dig en mer personlig upplevelse med smartare innehåll baserat på ditt arbete. Den ska hjälpa dig att arbeta mer fokuserat, komma igång snabbare och få bättre överblick, direkt på ett ställe.
Om du känner igen känslan av att du producerar mer innehåll än någonsin, men ändå saknar det du behöver när det väl gäller, då är du inte ensam. I många organisationer är inte utmaningen att skapa innehåll, utan att se till att få ut värde av det som redan finns.
Att välja ett DAM-system brukade handla om att få ordning på sina filer. Idag handlar det om mer än så. I takt med att mängden innehåll ökar och fler arbetar med bilder, video och varumärke i vardagen, räcker det inte längre att bara lagra material på ett ställe.