• Hem
  • Nyheter
  • Video
  • Bli bättre på att filma – Bästa inställningarna för videokameran

Bli bättre på att filma – Bästa inställningarna för videokameran

Kelvin, bländaröppning och slutartid. När du precis börjar fotografera och filma professionellt finns det en mängd olika nya termer att lära sig. I både foto och film är principerna i stora drag desamma, men vi ska prata om video i den här artikeln.

Tack vare moderna mobiltelefoner har många tillgång till en kompetent videokamera som inte ställer så höga krav på dig rent tekniskt för att leverera ett bra resultat. Men kanske har du bara erfarenhet av enklare privata inspelningar och vill bredda din kunskap. Använda videofunktionerna i din stillbildskamera? Med lite kunskap kan du ofta lyfta kvaliteten på dina filmer ytterligare ett snäpp.

I den här artikeln ska vi titta på och förklara grunderna i de inställningar du behöver känna till innan du kör igång. Varje avsnitt kommer också beröra hur du kan applicera den här kunskapen om du vill fortsätta använda mobilen som videokamera.

Vitbalans

Alla miljöer har olika förutsättningar och färgtemperaturer. Det här är inget du tänker på för det mesta eftersom hjärnan kan anpassa sig automatiskt och vi upplever alltid färgerna omkring oss som neutrala. Men med kameran fungerar det inte så vi och behöver därför kalibrera den till varje inspelningsplats. Det gör vi med vitbalans. Det är ett sätt att tala om för kameran vilka färgförutsättningar din scen har så att den återger färger neutralt. Ljusets färg mäts i temperaturskalan Kelvin och ju högre temperatur, desto blåare blir färgerna. Åt andra hållet blir färgerna rödare ju längre ner på skalan man kommer. En “varm” ljuskälla, som ett stearinljus, är någonstans runt 1000-2000 K.

Ljuset från ett stearinljus upplevs som väldigt varmt och mysigt, trots att det har en förhållandevis låg temperatur.

Det finns lampor som kan imitera utomhusljus, men en artificiell ljuskälla har normalt en lägre färgtemperatur och vi upplever det som varmare. Ljuset utomhus förändras över dygnet och när solen går ner blir ljuset blåare, färgtemperaturen går alltså upp.

Att man pratar om vitbalans har att göra med hur ljus fungerar. Vitt innehåller som du säkert vet alla färger och när det vita ser vitt ut även i kameran, ja då är alla färgerna balanserade och återges korrekt och fint.

Automatisk vitbalans

De flesta kameror kan hantera vitbalans automatiskt, men om du väljer att låta kameran ändra vitbalans så kan det bli små skillnader i det inspelade materialet som är svåra att hantera i redigeringen. Den automatiska vitbalansen kan skifta mitt i en tagning vilket kan bli tydligt när du sedan klipper. Jämför det med om du tar bort några sekunder ur ett musikstycke och lägger ihop bitarna före och efter. Klippet blir då väldigt uppenbart. Därför är det bra att veta hur du vitbalanserar manuellt för att behålla kontrollen. Då spelar det ingen roll om du vänder kameran en aning eller den där blåa bussen kör ur bild. Färgtemperaturen i bilden förblir densamma.

Vitbalansera manuellt

Det enklaste sättet att vitbalansera är att zooma in på ett vitt A4-papper som du håller upp i det ljuset du tänkt filma i, och genomför vitbalansen. Hur du gör beror på din kamera så leta efter detta i din manual. Ofta blir det faktiskt ännu bättre om du vitbalanserar mot ett så kallat gråkort.

Inomhusljus från en glödlampa är vanligtvis ca 3000 Kelvin. Solljus utomhus är runt 5200-6000 K. I skuggan kan färgtemperaturen gå så högt som 11 000 K. Det här är användbart att känna till eftersom det kan ge dig en teknisk vägledning om vitbalanseringen var lyckad. Vissa kameror låter dig också ställa in vitbalansen efter fasta temperaturer.

Om du rör dig mellan inomhusljus och utomhusljus, som i ett rum med stora fönster, och är osäker på var du ska vitbalansera för ett bra resultat, kan det fungera att lägga sig på ett medelvärde någonstans runt 4500 K och göra justeringar senare i redigeringen. Det här kallas för blandljus. Prova gärna vad som fungerar bäst med din kamera och lär dig hur mycket justeringar materialet klarar av i efterhand, utan att det blir digitala störningar i bilden.

I mobilen

Mobiltelefonens inbyggda kamera-app saknar oftast inställningar för vitbalans. Däremot finns det många tredjepartsappar som kan det. Både gratis och betalappar. Ett exempel är FiLMiC Pro som har många kompetenta funktioner.

Vitbalansfunktionen i betalappen FiLMiC Pro.

Fokusering

Skärpa på rätt ställe är det bland det viktigaste för ditt inspelade material. Om din kamera är relativt ny och har en tillförlitlig ögon- eller ansiktsigenkänning så kan det vara en god idé att använda autofokus. För äldre kameror vill jag höja ett litet varningens finger för att förlita sig på autofokus. Då rekommenderar jag att du ställer skärpan manuellt för mesta möjliga kontroll. Tekniken som användes förr gjorde ingen skillnad på det du filmade utan kunde sätta skärpan nästan varsomhelst. På det som rörde sig eller det som var närmast kameran, till exempel. Och om du filmar en person är det väldigt tråkigt att sätta sig ner i redigeringen efteråt och inse att skärpan hamnade på personen som cyklade förbi i bakgrunden istället.

Skärpedjup

Ett genomarbetat skärpedjup kan höja kvaliteten på ditt inspelade material ordentligt. Med ett kort skärpedjup kan du isolera delar som du vill visa mot en oskarp bakgrund. Om du filmar med mobiltelefonen är möjligheten till ett kortare skärpedjup lite mer begränsad eftersom själva bildsensorn är väldigt liten, för att få plats i telefonen. I till exempel en systemkamera med filmfunktion är sensorn betydligt större och kan återge ett mycket kortare skärpedjup.

Rent fysiskt påverkar du skärpedjupet på tre sätt. Avståndet till ditt objekt, din bländaröppning och hur mycket du zoomat in. Kort avstånd till objektet, mycket inzoomad och stor bländaröppning bidrar alla till mer bakgrundsoskärpa. 

I mobilen

Om du vill bestämma själv var kameran ska ställa fokus så trycker du till där på skärmen. För att låsa skärpan på en plats trycker du och håller kvar fingret tills du får en bekräftelse på att skärpan är låst. Prova också din telefons inställningar för kortare skärpedjup. Många telefoner idag är så kraftfulla att de kan simulera det digitalt. Tekniken har fortfarande begränsningar men blir hela tiden bättre.

Klicka och hålla kvar fingret där du vill låsa skärpan och exponeringen.

Exponering

Försök alltid se till att exponera dina scener på ett bra sätt. Kamerans sensor hanterar ljus på en skala från 0 % till 100 % där 0 är helt svart och 100 är helt vitt. Allt ljus i bilden bör hamna inom den här skalan för att du ska anses ha en acceptabel exponering. Du kan ofta ljusa upp mörka partier i redigeringen och ljusa partier går ofta att mörka ner, men det som blivit helt vitt eller svart går inte att utvinna någon mer bildinformation ifrån i efterhand. 

Ibland är det svårt att undvika att vissa delar av bilden blir “utfrätta”, till exempel i starkt solljus. Men det är alltid den samlade bilden som avgör hur acceptabelt det är att överexponera en ljus himmel, till exempel. Förmodligen finns det andra delar som skulle bli för mörka om du exponerade ner. Om du däremot filmar en person så ska ingen del av ansiktet vara överexponerat. Exponera så att du har en bra balans mellan mörka och ljusa partier så får du vad man kallar “täckning” i hela bilden.

Exponeringshjälp

Många kameror har funktioner för att hjälpa dig hålla koll på exponeringen. Dels kan du låta kameran ställa in detta automatiskt, men om du vill ha mer kontroll bör du jobba med manuell exponering. Många kameror har en funktion som heter Zebra. Den lägger svartvita ränder i bilden där exponeringen överstiger en viss procent av vitt. Om denna funktion är inställd på 100% syns zebraränderna enbart där bilden är helt vit. Vissa föredrar att ha inställningen på 90-95% så att kameran varnar när man är nära att överexponera.

PRO TIP: Du kan också använda två funktioner som heter histogram och den som på engelska heter waveform monitor, vilka är grafiska representationer av exponeringen över hela bilden. X-axeln representerar bilden från vänster till höger och Y-axeln visar exponeringen från svart till vitt. Det gör att du kan se hur exponeringen fördelar sig över bilden och vilken del av bilden som eventuellt är över eller underexponerad. Waveform monitor är en mer detaljerad version av histogrammet och kan visa fler delar av bilden längs X-axeln.

Ett histogram till vänster och en waveform monitor till höger, med bra exponeringstäckning.

I mobilen

Mobiltelefoner har normalt automatisk exponering som grundinställning vilket ofta fungerar bra. Men på en iPhone till exempel, kan du välja var du vill att kameran ska exponera genom att trycka till på skärmen. Då ställer den in både exponering och skärpa där. Du kan även låsa dem. Då håller du kvar fingret på skärmen tills skärpa och exponering är låst. Sen kan du finjustera exponeringen genom att dra fingret upp och ner på skärmen.

Frame rate – antalet bilder per sekund: 

Video är egentligen en serie stillbilder som spelas upp i tillräckligt snabb takt för att ge illusionen av en mjuk rörelse. Hastigheten på bilderna kallas för frame rate och anger hur många stillbilder som visas under en sekund. Från början när analoga filmband var det enda sättet att visa rörliga inspelningar på så blev 24 frames i sekunden (FPS) standard. Det var tillräckligt många bildrutor för att ge mjuka rörelser, samtidigt som man sparade så mycket filmband som möjligt. Filmrullar var dyrt att köpa och hantera, så 24 bilder i sekunden blev den bästa kompromissen. 

Nu när vi spelar in digitalt är det många som fortfarande filmar i 24 FPS eftersom det ser ut som äldre filmer och ger en cinematisk kvalitet. Men andra bildfrekvenser har också blivit vanligt. Inom tv är 25 eller 30 FPS standard beroende på var i världen man befinner sig. De används flitigt även på webben, där nu också 50 och 60 FPS är vanligt förekommande. Ju fler bilder som visas i sekunden, desto mjukare blir rörelserna. Men det kan också kännas ovant att titta på material som spelas upp i mer än 30 FPS eftersom vi är vana vid lägre bildhastigheter. 

PRO TIP: En stor fördel med att filma i högre hastigheter – att filma i upp till 120 FPS är inte ovanligt idag – är att du i redigeringen kan konvertera materialet till tex 30 FPS. Det innebär att du får en slowmotioneffekt på ditt material, 25% hastighet, samtidigt som du behåller den mjuka rörelsen. Tänk bara på att om det inte är en slowmotioneffekt du vill åt, så får du bäst resultat om du filmar i samma FPS som du tänkt exportera din film. Om du börjar blanda frame rates kan det nämligen uppstå störningar i ditt färdiga material.

Slutartid

Slutartiden anger hur länge varje frame exponeras för ljus. Standardinställningen för 25 FPS är en femtiondels sekund (1/50). Vid längre slutartider fångar sensorn mer rörelse och det kan ge rörelseoskärpa i bilden. Eftersom sensorn fångar mer ljus så blir bilden också ljusare. Omvänt så kan du få skarpare bildrutor om du ökar slutartiden, men då behöver kameran också mer ljus.

PRO TIP: Använd kort slutartid för att fånga snabba rörelser. Snabba bilar på en racingbana till exempel. Kort slutartid kan dock ge effekten att bilden upplevs mer ryckig. En rekommendation är att dubblera antalet bildrutor för ett mjukt resultat, som känns naturligt. Filmar du i 25 FPS är slutartiden 1/50, 30 FPS 1/60 och så vidare.

I mobilen

Många mobiltelefoner och små actionkameror saknar inställning för bländare vilket innebär att de måste använda slutartiden för att kunna ändra exponering. Det är därför vissa filmklipp inomhus i dunkelt ljus uppfattas som släpiga. Kameran har automatiskt använt en längre slutartid och sensorn har då fångat mer av rörelserna. En solig dag utomhus blir istället bilderna onaturligt skarpa eftersom slutartiden istället är superkort.

Upplösning

Idag är det vanligast att filmer publiceras i antingen HD eller 4K. Vilken upplösning du ska publicera i styr vilken kamerainställning du ska ha. Publicerar du i 4K blir det självklart bäst om du också filmar i 4K så att du slipper skala upp ditt råmaterial. Om du däremot ska publicera i HD kan du fortfarande filma i 4K och sen skala ner materialet. Då kommer materialet upplevas skarpare än om du filmat i HD från början. 

Värt att tänka på är dock att filer i 4K är betydligt större att lagra och tyngre att hantera i redigeringen på många datorer. Det kan kräva ett mer avancerat arbetsflöde för att gå att redigera. Du kan behöva koda om materialet innan du börjar redigera.

PRO TIP: När du filmar intervjuer för en HD-film finns det en anledning till att filma i 4K. I redigeringen kan du zooma in under vissa delar av intervjun. Då ser det ut som att du filmat med två kameror och det blir mer intressant att titta på. Det gör också att du kan klippa mellan två delar av intervjun utan att behöva täcka klippet med andra bilder.

Ljud

När vi nu slutligen kommit till avsnittet om ljud så utgår vi ifrån att du spelar in tal och miljöljud direkt i din kamera med en mikrofon som passar för dina ändamål. 

Alla kameror har olika bra förutsättningar för att spela in ljud. Ofta är det inte där tillverkarna lagt sitt krut, vilket gör att det blir extra viktigt att hålla koll på ljudnivåerna. Regel nummer ett är att aldrig, aldrig någonsin, låta ljudnivån överstiga 0 dB. Då ”spricker” ljudet och du får en sprakande signal som inte går att få bort helt. Om du däremot spelar in för svagt blir det ofta brusigt när du höjer i efterhand. För att få bra ljudnivå i en intervju ber du din intervjuperson att svara på några enkla frågor. Använd svaret till att ställa in en bra volym. Sikta på att staplarna ska slå runt -18 dB till att börja med. Om du märker att det blir för lågt så kan du höja lite grann. Om volymen närmar sig 0 dB ofta så sänker du ingångsvolymen.

PRO TIP 1: Ibland har kameror automatiska kontroller, som limiters, kompressorer och liknande som trimmar till ljudet direkt i kameran. Men mitt stalltips är att stänga av dem och lämna det till redigeringen för maximal kontroll över ljudkvaliteten.

PRO TIP 2: Om din kamera kan spela in på två ljudkanaler så kan du spela in samma ljudkälla på båda kanalerna med lägre volym på den ena. Då har du alltid en backup om ljudet på huvudkanalen skulle spricka av misstag.

I mobilen

Om du spelar in med mobilens inbyggda kamera-app har du begränsade möjligheter att styra ljud. Beroende på vilken mobil du har kan det vara möjligt att koppla in en extern mikrofon, men du får troligen förlita dig på automatiska inställningar. Om du vill ha mer kontroll så behöver du skaffa en tredjeparts-app för ändamålet.

Det här var grunderna i lite mer avancerad video och då har vi ändå bara skrapat på ytan. Vi hoppas att det kan inspirera till att djupdyka mer i hur du kan utveckla ditt filmande. Lycka till!

När ni är klara att publicera filmer på er hemsida så har Mediaflows modul Video Manager många smarta funktioner för att underlätta ert arbetsflöde. Det är lätt att skapa undertexter och möta tillgänglighetskraven med tecken- och syntolkning. Klicka här för att läsa med om Mediaflow Video Manager


Per Erséus

Videospecialist på Mediaflow med bakgrund inom tv-journalistik och videoproduktion