AI och upphovsrätt – vem äger rätten till AI-genererade bilder?

Innehållet i den här artikeln baseras på advokaten Katarina Ladenfors presentation i Mediaflow Webinar 22 augusti 2024. Du kan titta på sändningen i efterhand här.

När det gäller AI-genererade bilder är frågan; vem är egentligen upphovsman? Traditionellt sett har upphovsrätt tilldelats fysiska personer som genom fria och kreativa val skapar något unikt. Men vad händer när en AI är den som genererar ett verk? Den här frågan har diskuterats flitigt i olika domstolar världen över, och resultaten har varit varierande.

Apan Naruto och AI-genererade karaktärer

Ett intressant rättsfall som belyser dessa frågor handlar om apan Naruto, som stal fotografen David Slaters kamera och tog en bildserie selfies. Efter att bilderna publicerats på den amerikanska sajten Wikimedia hävdade David Slater att han och Naruto ägde upphovsrätten. Men domstolen beslutade att endast en fysisk människa kan ha upphovsrätt, och att fria och kreativa val krävs för att erkännas som upphovsman. 

När vi jämför detta med AI-genererade verk blir frågan ännu mer komplex. Kan en användare som ger instruktioner till en AI verkligen hävda upphovsrätt?

I USA har en sådan fråga prövats i fallet med serietidningen Zarya of the Dawn som genererats med hjälp av AI-verktyget Midjourney. Trots att skaparen Kristina Kashtanova hade stora ekonomiska intressen i att skydda karaktären, avslog den amerikanska domstolen anspråket eftersom man resonerade att resultatet fortfarande är för oförutsägbart för att upphovsrätten ska tilldelas någon annan än en människa.

Olika synsätt i olika delar av världen

I Kina har en domstol däremot kommit fram till en annan slutsats. Här ansåg domstolen att en konstnär som genererat en bild med AI-verktyget Stable Diffusion kunde hävda upphovsrätt, eftersom han hade gett över 500 instruktioner och kunde återskapa bilden. Detta ansågs vara tillräckligt för att se AI som ett verktyg snarare än en skapare, vilket gav konstnären rättigheter över verket.

I Europa ser situationen annorlunda ut. Här är det tydligt att AI-genererade bilder i dagsläget inte ger upphovsrätt till användaren. Anledningen är att resultatet betraktas som oförutsägbart, och att ge instruktioner inte är tillräckligt för att uppfylla kraven för upphovsrätt. Däremot kan AI användas som ett hjälpmedel i skapandeprocessen – om användaren själv lägger till kreativa och personliga inslag i till exempel Photoshop kan det slutgiltiga verket skyddas.

Vad gäller för upphovsrätt vid AI-träning?

Från och med januari 2023 finns det i Europa ett undantag i upphovsrättslagen som tillåter användning av skyddat material för text- och datautvinning, vilket även inkluderar AI-träning. Detta innebär att du kan använda upphovsrättsligt skyddat material för att träna AI, så länge upphovsmannen inte har satt tekniska spärrar eller uttryckligen förbjudit sådan användning.

Framtiden för AI och upphovsrätt

Med AI-teknologins framsteg kan vi förvänta oss att lagstiftningen kommer att anpassas för att bättre hantera dessa frågor. För närvarande är det dock viktigt att vara medveten om de juridiska ramarna och agera därefter. AI kan vara ett kraftfullt och lockande verktyg för kreativa processer, men det kommer med sina egna uppsättningar av regler och utmaningar som du behöver tänka på.

Praktiska tips för AI-användare

1. Kontrollera avtalsvillkor: Innan du använder bilder eller annat material för AI-träning, se till att det inte finns några avtal eller villkor som förbjuder detta.
2. Var försiktig med liknande verk: Om AI-verktyget genererar ett verk som är för likt ett existerande original, kan det innebära ett upphovsrättsintrång. Se till att ditt verk är tillräckligt unikt.
3. GDPR och AI: Om ditt AI-verk inkluderar verkliga personer, glöm då inte att ta hänsyn till GDPR.