AI-genererade bilder och upphovsrätt – vad gäller?

Stockholm 15 juni 2023

En fråga som börjar bli vanlig i min rådgivning är om det är fritt att använda autogenererade bilder kommersiellt så länge man betalar för verktyget. Upphovsmännen, vars bilder använts i inlärningen, har dock inte fått betalt. 

Rättsläget är ännu inte klarlagt men stor kritik riktas idag mot databaser som tillhandahåller bilder där AI-verktyget tränas på upphovsrättsskyddat material som utan tillstånd skrapats, det vill säga samlats in från internet. Detta har nu lett till flera stämningsansökningar i bland annat USA mot några av de aktörer som varit delaktiga i insamlandet av data eller som säljer AI-genererat material. För att AI-verktyget ska kunna producera bilder förutsätts nämligen att verktyget har tränats på miljontals olika verk.

Om bilderna i databasen som AI-verktyget tränar på har insamlats på ett lovligt sätt från upphovsmannen och bilderna inte är villkorade med ett förbud mot skrapning, bör det inte finnas några problem med åtgärden enligt den lagstiftning vi har idag om upphovsrätt. Om bilderna inte har förvärvats med upphovsmannens godkännande eller genom kringgående av tekniska spärrar, är den första frågan man bör ställa om ägaren till databasen begått ett intrång i upphovsmannens ensamrätt. När det gäller användarna av bilderna är rättsläget dock osäkert. Eventuellt skulle ett medverkansbrott kunna bli aktuellt då bildanvändaren använder en produkt som är föremål för intrång i upphovsmannens verk. Resonemanget är dock långsökt. 

Den 1 januari 2023 trädde förändringarna i upphovsrättslagen i kraft. Förändringarna infördes som ett led i anpassningen till det så kallade DSM-direktivet. Det är ett EU-direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden. Syftet med DSM-direktivet är att anpassa och komplettera unionens upphovsrättsliga regelverk till upphovsrätt i digitala miljöer, till exempel på internet. Genom direktivet har medlemsstaterna infört ett undantag som innebär att det är tillåtet att skrapa material från internet. Tekniken benämns Text- och datautvinning (TDM).  

Bild som genererats av AI

Text- och datautvinning avser en automatiserad teknik som används för att analysera text och data i digital form i syfte att generera information. Ett typiskt exempel på text- och datautvinning är exempelvis när ett AI-verktyg använder sig av bilder ur en databas för att generera AI-konst. Utgångspunkten för att kunna tillämpa undantaget framgår av 15 a § upphovsrättslagen och innebär att den som har lovlig tillgång till ett verk får framställa exemplar av verket för text- och datautvinningsändamål. Exemplaren får inte behållas längre än vad som är nödvändigt för ändamålet och får inte användas för andra ändamål. Undantaget gäller inte om upphovsmannen ”på lämpligt sätt har förbehållit sig den rätt som avses där”.

Undantaget medger därmed att en databas med bilder som lagras tillfälligt används för träning av AI-verktyget så länge upphovsmannen inte motsatt sig förfarandet till exempel genom att lägga in tekniska spärrar i bilden. 

En huvudregel inom upphovsrätten är att upphovsmannen har en ensamrätt att bestämma huruvida ett skyddat verk ska få kopieras. Om AI-verktyget råkar lägga sig för nära en målning eller ett fotografi skulle användningen av bilden kunna utgöra en kopia och därmed ett intrång i upphovsrätten. Resonemanget är dock högst hypotetiskt. Jag tror att det bästa för upphovsmännen vore om det fanns ett licenssystem som kunde ge upphovsmännen skälig ersättning för konstverken som används för träning av AI-verktyget. Då skulle det även finnas ett intresse att medverka till att producera digital konst, en utveckling som vi sannolikt bara sett början av.  

Katarina Ladenfors

Advokat och partner på MarLaw

Katarina Ladenfors är specialiserad på marknadsrätt, immaterialrätt, IT-rätt, avtalsrätt och integritetsskyddsjuridik. Hon är verksam som processombud vid domstol och biträder vid förhandlingar med myndigheter och privata organ samt ordförande i IAB:s specialistgrupp Task force Legal & Policy.

Katarina är även författare till Medierätt 2 - Marknadsrätt och flitigt anlitad som föreläsare av universitet, högskolor, organisationer och företag. Hon håller kurser inom bildjuridik för de som jobbar med bilder, filmer och mediabanker och är väl insatt i GDPR och Schrems II. 

Önskar du boka en föreläsning för din organisation så går det att nå henne via email: katarina.ladenfors@marlaw.se