Historiskt mål om upphovsrätt till AI-genererad bild!

Det pågår diskussioner kring om konst kan skapas med hjälp av AI och om det därigenom uppstår en ensamrätt för den som skapat materialet. För att kunna svara på den frågan krävs att man vet hur upphovsrätten fungerar. För att få upphovsrätt krävs nämligen att upphovsmannen gjort fria och kreativa val. Det krävs också att materialet är skapat av en människa. Hitintills har man därför inte bedömt att AI-genererat material är resultatet av en människas fria och kreativa val och att resultatet kan få upphovsrätt. Det finns flera mål som avgjorts i USA och det pågår rättsprocesser om AI. 

Varför fick den kinesiska konstnären upphovsrätt?

I Kina har dock en konstnär lyckats få upphovsrätt till en bild på en flicka genom att använda en kombination av ca 150 olika instruktioner till i AI-verktyget Stable Diffusion. Till följd av att konstnären även kunnat återskapat bilden ett flertal gånger ansåg kinesisk domstol i Beijing att bilden var AI-assisterad och inte AI-genererad. Konstnären fick därmed upphovsrätt på bilden. 

Bilden publicerades först på den kinesiska motsvarigheten till Instagram, Xiaohongshu. Den var märkt med konstnärens id på plattformen i nedersta högra hörnet. Senare användes bilden av en författare i en artikel publicerad på en annan plattform, men utan id-beteckningen eller någon annan hänvisning till konstnären. Konstnären stämde därför författaren för upphovsrättsintrång vid Beijings domstol. 

En fråga i målet var om konstnären var att anse som skapare av bilden genom assistans från AI-verktyget, eller om AI-verktyget hade skapat den genom assistans från konstnären, varpå konstnären inte kan hävda upphovsrätt. 

Domstolens beslut var att bilden var originell och hade upphovsrätt samt att konstnären var upphovsman. Domstolen lyfte att det krävs en omfattande insats från konstnären för att denne ska få upphovsrätt, och att AI-verktyget endast är ett hjälpmedel på vägen. De intellektuella prestationer som krävs för att uppnå originalitet bör spegla en verklig persons intellektuella insats.

Läs mer: AI-genererade bilder och upphovsrätt - vad gäller?

Hur påverkar det här dina AI-bilder?

Flera andra avgöranden från bl.a. USA har slagit fast att en person som ger instruktioner till ett AI-verktyg inte kan få upphovsrätt eftersom slutresultatet av bilden inte går att förutse. I detta fall kunde konstnären däremot visa att han med omfattande instruktioner och kreativa val lyckats skapa och återskapa bilden flera gånger. Därmed är bilden inte AI-genererad utan AI-assisterad. Konstnären fick upphovsrätt till bilden och journalisten gjorde intrång i konstnärens upphovsrätt genom att använda den. 

Det är oklart om en domstol inom EU skulle göra samma bedömning i en liknande situation. Praxis får utvisa hur vi ser på AI-genererade eller AI-assisterade bilder i framtiden. 

Även om rättsfallet ger en lösningsmetod gällande hur upphovsrätten till AI-genererade bilder kan betraktas ger det även upphov till många frågor. Det krävdes att konstnärens insatser var övervägande i skapandeprocessen och det fästes mycket vikt vid antalet specifika och förtydligande kommandon som konstnären gav. En problematik i resonemanget är att alla AI-verktyg är unika och att tidsaspekten av de kommandon som ges får betydelse. Konstnären hade med största sannolikhet inte kunnat återskapa bilden om viss tid förflutit mellan skapandet och återskapandet eftersom AI-verktyget ständigt utvecklas. Inte heller hade samma bild kunnat återskapats om ett helt annat AI-verktyg använts, exempelvis om Konstnären i stället använt verktyget DALL-E. Detta talar för att slutresultatet trots allt är oförutsägbart och styrt utifrån tekniska förutsättningar snarare än ett mänskligt skapande. 

Referat och analys Beijing Internet Court Civil Judgment, mål nr: (2023) Jing 0491 Min Chu No 11279