Katarina Ladenfors
I takt med att AI-verktyg som Midjourney och Dall-E blir ett vanligare sätt att ta fram bilder växer frågan kring vad som gäller lagligt med dessa bilder. I det här blogginlägget redogör advokaten Katarina Ladenfors, specialist på immaterialrätt och integritetskyddsjuridik, för hur upphovsrättslagstiftningen fungerar kring bilder som genereras av AI.
En fråga som börjar bli vanlig i min rådgivning är om det är fritt att använda autogenererade bilder kommersiellt så länge man betalar för verktyget. Upphovsmännen, vars bilder använts i inlärningen, har dock inte fått betalt.
Rättsläget är ännu inte klarlagt men stor kritik riktas idag mot databaser som tillhandahåller bilder där AI-verktyget tränas på upphovsrättsskyddat material som utan tillstånd skrapats, det vill säga samlats in från internet. Detta har nu lett till flera stämningsansökningar i bland annat USA mot några av de aktörer som varit delaktiga i insamlandet av data eller som säljer AI-genererat material. För att AI-verktyget ska kunna producera bilder förutsätts nämligen att verktyget har tränats på miljontals olika verk.
Om bilderna i databasen som AI-verktyget tränar på har insamlats på ett lovligt sätt från upphovsmannen och bilderna inte är villkorade med ett förbud mot skrapning, bör det inte finnas några problem med åtgärden enligt den lagstiftning vi har idag om upphovsrätt. Om bilderna inte har förvärvats med upphovsmannens godkännande eller genom kringgående av tekniska spärrar, är den första frågan man bör ställa om ägaren till databasen begått ett intrång i upphovsmannens ensamrätt. När det gäller användarna av bilderna är rättsläget dock osäkert. Eventuellt skulle ett medverkansbrott kunna bli aktuellt då bildanvändaren använder en produkt som är föremål för intrång i upphovsmannens verk. Resonemanget är dock långsökt.
Den 1 januari 2023 trädde förändringarna i upphovsrättslagen i kraft. Förändringarna infördes som ett led i anpassningen till det så kallade DSM-direktivet. Det är ett EU-direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden. Syftet med DSM-direktivet är att anpassa och komplettera unionens upphovsrättsliga regelverk till upphovsrätt i digitala miljöer, till exempel på internet. Genom direktivet har medlemsstaterna infört ett undantag som innebär att det är tillåtet att skrapa material från internet. Tekniken benämns Text- och datautvinning (TDM).
Bild som genererats av AI
Text- och datautvinning avser en automatiserad teknik som används för att analysera text och data i digital form i syfte att generera information. Ett typiskt exempel på text- och datautvinning är exempelvis när ett AI-verktyg använder sig av bilder ur en databas för att generera AI-konst. Utgångspunkten för att kunna tillämpa undantaget framgår av 15 a § upphovsrättslagen och innebär att den som har lovlig tillgång till ett verk får framställa exemplar av verket för text- och datautvinningsändamål. Exemplaren får inte behållas längre än vad som är nödvändigt för ändamålet och får inte användas för andra ändamål. Undantaget gäller inte om upphovsmannen ”på lämpligt sätt har förbehållit sig den rätt som avses där”.
Undantaget medger därmed att en databas med bilder som lagras tillfälligt används för träning av AI-verktyget så länge upphovsmannen inte motsatt sig förfarandet till exempel genom att lägga in tekniska spärrar i bilden.
En huvudregel inom upphovsrätten är att upphovsmannen har en ensamrätt att bestämma huruvida ett skyddat verk ska få kopieras. Om AI-verktyget råkar lägga sig för nära en målning eller ett fotografi skulle användningen av bilden kunna utgöra en kopia och därmed ett intrång i upphovsrätten. Resonemanget är dock högst hypotetiskt. Jag tror att det bästa för upphovsmännen vore om det fanns ett licenssystem som kunde ge upphovsmännen skälig ersättning för konstverken som används för träning av AI-verktyget. Då skulle det även finnas ett intresse att medverka till att producera digital konst, en utveckling som vi sannolikt bara sett början av.
Mediaflow är en molnbaserad tjänst för ditt arbetsflöde med bilder, video och dokument. Med kraftfulla GDPR-verktyg, automatisk undertextning av filmer och smidig delning av filer kan du kapa flera andra tjänster och ha allt samlat på en plattform. Boka en demonstration för att se hur din organisation kan arbeta effektivare med Mediaflow.
Det finns flera aspekter att tänka på när det gäller AI och bilder; vad innebär det att ladda upp eget material i AI-databaser? Vad ger man för rättigheter till databasen och finns det risker ur ett GDPR-perspektiv om materialet innehåller bilder på människor?
Det och mycket mer går vi igenom under kursen Bildjuridik – bilder, film och GDPR som ges av advokatfirman MarLaw. Läs mer och anmäl dig här: Länk: https://marlaw.se/bildjuridik-bilder-video-och-gdpr/
Du känner säkert igen att taggning av bilder med sökord och metadata kan vara tidsödande och jobbigt. Det är inte helt lätt att komma på relevanta sökord för en stor mängd bilder. För att underlätta för dig har Mediaflow en funktion lägger till sökord som genererats av AI. Dina bilder får automatiskt förslag på sökord som du kan lägga till som metadata. I den här artikeln förklarar vi mer om hur du använder funktionen.
För första gången har en bild som tagits fram med hjälp av AI fått upphovsrätt. Advokat Katarina Ladenfors berättar här om det kinesiska rättsfallet som gav en konstnär upphovsrätt på en bild framtagen med AI-verktyg.
Om du arbetar med digitala tillgångar och filer som dokument, bilder och video har du troligtvis märkt att det är svårt att strukturera och framförallt hitta rätt filer i olika system och servrar. En lösning på det är att använda ett Digital Asset Management System, även kallat DAM-system. I den här artikeln ska vi gå igenom vad det är och hur det kan förenkla din organisations filhantering.